Var på allmänlydnadsträning igår med Maja. Som den vanliga turen man har så spöregnade det hela träningspasset. Men men vad gör det? Är det inte så att man som hundägare ska tycka det är skitkul att vara ute och träna med hunden oavsett väder och vind? Kan faktiskt ärligt säga att så är det! Jag hade skitkul hela träningen igår! Trots att jag var bland dom enda som inte hade regnkläder. Och jag tror Maja hade kul hon med! Inte såg hon ledsen ut fastän pälsen dröp av regnvatten och lera! Tränade inkallning, möten, stanna och olika distraheringsmoment. Gick i varje fall hur bra som helst på alla övningarna! Är riktigt imponerad över hur duktig voffis vi har! Gick tillochmed bra att åka bil! Hela vägen hem låg hon ner i bilen! Och när jag öppnade bakluckan för att släppa ut henne så ville hon knappt hoppa ut! Fick locka å tjollra en bra stund för att få ut henne *fniss* Såg ut att ligga så bra där hon låg så. Var ju torrt och varmt där hihi.

Tränade lite med henne idag med. De där med att stanna kvar medans jag går iväg och inkallning. Gick fruktansvärt bra! Fastän yngsta katten våran var å sprang omkring oss. Hon la sig tillochmed ner i väntan på att jag skulle ropa in henne. Så stolt över våran Majatjej så!

Fan... Har lyckats avstå från att tänka och gråta över missfallet några dagar nu. Men idag kom sorgen tillbaks igen. Vet inte om det är för att det snart är dags för ägglossning igen och att det känns så hopplöst att vara tillbaks där igen, när man egentligen skulle ha varit i 18e veckan. Önskar att det vore en mardröm så att man fick vakna upp vilken sekund som helst och inse att man har kvar graviditeten endå... Fast så bra tur har man ju inte. Nä hoppas ägglossningen kommer i helgen så man har något att glädja sig över och kunna hoppas på att mensen INTE kommer denna månad! Utan att man får ett till litet litet plus på stickan sådär lagom till första advent.